Bak på g!
Ser ni, jag har börjat skriva mer vardagligt. Lite mer "msn språk" liknande. Förut var jag fast bestämd med att verkligen skriva som man skriver och inte som man pratar. Men nu känner jag att jag inte riktigt orkar det. Lite till kanske, men kommer nog gå över mer och mer till vardagligt msn skrivande. Åt det hållet i alla fall!
Barsen
Ja, kommer ni ihåg att jag skrev om några bars som var bra för oss diabetiker? jag har i alla fall beställt dem nu och ska så fort jag har bloggat klart åka och hämta dem.
Jag lovar att ge er en recension av dem när jag har provat dem, mer bloggning kanske kommer senare ikväll, vem vet!
Oj, jag bloggar!
Mitt liv går upp och ner, min diabetes går bra faktiskt, ligger bra i värdena hela tiden, så ska inte klaga på den. Mitt andra liv (eller ja, jag vill inte kalla det för det, för jag åtminstone försöker leva ETT liv med diabetes, men måste kalla det för det för att hålla isär allting!) går upp och ner. Har varit lite småsjuk, samtidigt som jag har haft ganska kul, men mycket i plugget (eller det börjar komma nu i alla fall) samtidigt som jag får mycket bättre kontakt med många människor. Så ja, ni förstår, upp och ner, bra och dåligt.
Helgen som kommer kommer att bli grym! Varför? Ja det kanske jag berättar då, om jag får!
Jag ska i alla fall försöka börja blogga ordentligt igen.
Struntsamma i en rubrik...
Jaha, han säger att jag lyckas med allt?
Hmm... Nja, det tror jag så mycket jag vill på.
Men jag lyckas iaf att gästblogga lite,
eftersom han inte vill blogga just nu.
Jag är total värdelös och komma på vad jag ska skriva om,
för jag har noll fantasi nästan.
Ja jag har ju oxå diabetes, och den finns inget positivt och ta upp med.
Bara negativt, så ja, alla diabetiker, det där med blodsocker är bra,
det kan jag rekomendera.
Jag hittade en fin dikt, som passar utmärkt in på Niklas:
Vänner är som änglar
som hjälper oss att
flyga när våra vingar
glömt hur man gör.
Men då gör jag om den lite:
Niklas är som en ängel
som hjälper mig att
flyga när mina vingar
glömt hur man gör.
Niklas, du är en underbar vän!
Glöm inte det!!!
Stora kramar// Elenora :)
...
Ska kanske be Elenora blogga en gång till, se om hon kan få igång mig. Vem vet, hon brukar lyckas med det mesta.
Okey, now! Öhm...no!
Nu orkar jag inte mer. Hörs!
Jag skäms
Jag har inte summerat mitt första blogg år klart än.
Jag har struntat i att ens nämna att den 11 september, för någon vecka sen, var det exakt nio år sedan jag fick gluten.
Jag har inte tackat Elenora för henne inlägg (eller har jag det?).
Och till råga på allt så håller jag på att bli sjuk.
Puss!
Nej!
Fortfarande inte!
Jag har massa annat att tänka på!
I helgen kanske, eller nästa vecka. Just nu vill jag inte.
Jag orkar inte
Jaha, då ska jag tydligen gästblogga...
Jaha, då sitter jag här, Niklas trogna läsare och bloggar i hans blogg. Jag är inge vidare på sånt, och har ingen fantasi om vad jag ska skriva om. ( Även fast jag har haft bloggar. )
Whatever... Jag kan ju skriva om att jag och Niklas har haft en liten tävling idag. Den gick ut på, Vem som tog mest blodsockervärden.
Vi kom fram till igår att vi inte är något vidare på att ta blodsockervärden.
Så då utmanade han mig och sa: Imorgon, den som tar flest värden på en dag vinner, och man får bara ta max 1 värde i halvtimmen.
Jag tänkte först " Nej, det kan jag ju inte göra! Men, samtidigt så utmanar han mig, och jag kan inte förlora. Så nu ska jag vinna! "
Ja, jag har tagit fruktansvärt mycket värden, det lönade sig. FÖR JAG VANN! :)
Niklas, klarade väl det ganska bra, vad jag förstod det, förutom att han glömde mätaren i skolan. ;)
En sak som är väldigt bra och veta, hehe! Det är ju faktiskt så att vill man ha svar på något, det ka nästan vara vad som hellst, iaf när det gäller diabetes. Så fråga Niklas, han är ett jävla ljushuvud och har alltid svar på tal, även om han inte kan svaret. :)
Kramar, från hans trogna läsare: Elenora!
Ett år, något borde man väl ha lärt sig? Del 3
- Mitt egna första intryck var att jag verkar rätt mesig..? "Jag vill inte ät, men gör det ändå", "jag faller för grupptrycket för jag vill inte va ensam", "jag drack en cider med alkohol i på krogen, men jag dricker hellre light läsk så mamma du kan va lugn", hahaha, skärp dig va faan! Inte värsta grejen!
- Vissa diskussioner verkar aldrig ta slut... den här pågår fortfarande..
- Jag trodde jag kunde ta lite kritik, men det kunde jag inte tydligen! För er läsare kanske det låter som att jag försökte vara trevlig, men jag ser på det jag själv skriver att jag nog var lite lack i alla fall!
- Usch, jag är så bitter! Får snart börja gå i terapi tror jag!
- Asså, april var bara en dålig månad känner jag. Vi skippar den!
- Kan vara det bästa inlägget jag någonsin skrivit i den här bloggen!
- I övrigt var maj också en helt värdelös blogg månad, precis som april! Ganska många inlägg, men inga som var värda att läsa...
Kortare resumé idag, tror det är för att de här månaderna liksom var nyss. Imorgon kommer i alla fall sista delen. Då inte med några månader, utan mer om vad som har hänt med mig, folk jag har lärt känna och kanske lite annat smått och gott!
Ett år, något borde man väl ha lärt sig? Del 2
- Jag minns hur mycket jag älskade min nya mätare, Contour USB från Bayer, den jag blev sponsrad med. Den är fortfarande lika bra, men jag har inga stickor till den så kan itne använda den...
- Min föreläsning tillsammans med Karolinska LÄr ut, en bra erfarenhet och roligt var det också! Vill ni se den igen finns den på video här! Klicka dig vidare till föreläsningar, karolinska lär ut, barndiabetes.
- Att det fortfarande finns människor som tror att det är lätt att leva med diabetes..? Men jag tycker nog att vi diabetiker lyckades få tyst på henne i alla fall! Bra jobbat allihopa!
- Min recenosin av Contour mätaren, ganska bra tycker jag!
- Hahaha, det här gör jag ju jämt nuförtiden!
- Jag var poetisk under den här perioden! (Det kommer mera!)
- Något som jag har märkt är att jag var väldigt bitter..? Skriver hela tiden att mitt liv är dåligt och nu minns jag inte ens varför? Det kan alltså inte ha varit så jätte hemskt!
- Vi är fortfarande bästa vänner!
- En dikt till! Poeten Niklas alltså! Den här blev faktiskt uppläst på den här läkarutbildningen som jag var och föreläste på! Utan att dem visste att det var jag som hade skrivit den.
- Mitt möte med Barnombudsmannen minns jag väl! Vet egentligen inte riktigt vad jag tillförde, sa väl inte så mycket vad jag minns, men en kul erfarenhet liksom! Kul också att se att det finns engagerat folk där ute!
- Februari var tydligen stressigt, känns som att varenda rubrik innehåller "stress".
- Som sagt, vi är fortfarande bästa vänner! Här är ett exempel på varför jag älskar henne!
Det var allt för dem här månaderna! Mer är att komma imorgon tror jag! Då blir det mars, april och maj!
Hare gott!
Ett år, något borde man väl ha lärt sig? Del 1
- Mitt brev till diabetes tidningen får nämnas först, ganska naivt skrivet, låter som att jag verkligen vill marknadsföra min egen blogg, men med en fin avslutning om att jag vill få upp intresset för alla bloggar som handlar om diabetes tycker jag att jag klarade mig ifrån att vara allt för ego!
- Som andra grej kommer min serie i flera delar till alla nybörjare! Haha, kul att jag orkade ta tag i det och faktiskt förklara vad diabetes är för något! Klapp på axeln till mig!
- Mina havrekakor! Shit, dem e så jävla goda! Finns under fliken "Recept"!
- Oj, arg kille!
- Första kommentaren av min mest trogna läsare, Elenora!
- Arg igen! Dock ett inlägg jag minns starkt, och det har itne blivit mycket bättre, det finns massor kvar att göra!
- Min första "kontakt annons", haha, hoppas jag gjorde det för att hjälpa folk och inte för att träffa folk med diabetes. En blandning av båda kanske vore bra i och för sig? Elenora är ju helt klart en av dem, och det ångrar jag ju inte idag eftersom vi är sjukt bra vänner nu!
- Okej, ett bra inlägg! Jag måste dock säga att det låter verkligen som att det var länge sen! För det där känns som min vardag nu! Det känns som att jag står och förklarar sånt där hela tiden!
- Ett inlägg jag gillar bara! Hahaha, kan inte sluta skratta åt det! Jag älskar mina åsikter här alltså! Jag minns det så väl, hur dum hon var och hur illa jag tyckte om henne, men i alla fall! Måste jag vara så taskig?
- Min serie i fem delar om kändisar som har diabetes, bra grej faktiskt! Gav folk en chans att få lite förebilder liksom!
- Gud så filosofisk jag skulle vara i början? Skriva om meningen med livet och grejer! Säg till om jag blir så igen!
- Min lista över vad gluten är på olika språk! Jag älskar att jag tar med en massa språk som man egentligen aldrig skulle ens tänka sig att man skulle kunna behöva, men ja, nu vet ni i alla fall vad mjöl är på dem språken också!
- Har jag varit konstant arg i ett år eller var det bara första kvartalet då den här bloggen levde?
Nu har jag gått igenom vad jag har lärt mig och upplevt under de första tre månaderna då jag hade den här bloggen! Jag har absolut inte tagit med allt! Men jag tänkte att jag gör det här till en serie också!
Så imorgon eller på fredag kommer nästa del, då med månaderna december, januari och februari!
Först, förklarning, sen, lite firande!
Det var nämligen såhär att jag skulle byta nål, det var bara det att det gick inte alls bra! Plåstret på nålen fastnade i pistolen så nålen kom bara in halvvägs liksom. Jag hatar den känslan! Och det h'nde liksom två gånger på rad! Samma sak! Så jag lackade ur totalt och tyckte synd om mig själv! Jag lackade då på hela sjukdomen och allt som har med den att göra. Jag pratade med Elenora och hon hjälpte mig en del, jag pratade också med två-tre andra som också hjälpte mig lite. Men lösningen kom jag på själv. Och den står ju typ i inlägget. Att jag ska inte låta diabetesen vinna över mig. Det hänger ihop lite med inlägget innan dess, det där jag skriver om Carina som påminde mig. Mer i den riktningen ska jag gå.
Grattis bloggen 1 år gammal!
Men ni andra kan väl fira och vara glada. Jag ska fira mer med er imorgon, massvis med överraskningar är att vänta! Eller ja, någon kanske i alla fall.
DEN HÄR JÄVLA SJUKDOMEN!
DIABETES FAAN, YOU ARE GOING DOWN, BITCH!
Okej, dags att skärpa sig!
Jag vet att det är så som Carina sa att mammorna vill ju att vi barn ska må så bra som möjligt. Och jag vet att det inte alltid är så lätt att få sitt barn att ta blodsocker. Så nu tänker jag hjälpa alla mammor. Jag ska börja ta fler blodsocker och verkligen skriva det här på bloggen! Hjälp mig att komma ihåg det! Jag ska se till att alla barn och ungdomar som läser den här bloggen ska få uppfattningen av mig som en diabetiker som tar mycket blodsocker och som mår bättre av det! Självklart kommer jag att vara ärlig, annars tjänar det inget till. Så mår jag dåligt av det kommer jag skriva det, annars falerar hela filosofin med den här bloggen. Men jag ska se till att bli den förebild som JAG vill bli. Som jag vill att andra ska uppfatta mig!
Tack Carina för hjälpen, jag hoppas jag klarar av den här utmaningen nu! Jag hatar att misslyckas så...
Jag har en blodsockermätare...
Vet ni varför?
För den används för sällan...
Och JA, jag skäms! Tro inte att jag sitter här och tycker att det är kul att skriva om hur dålig jag är på att ta hand om mig själv!
Jag skäms ännu mer när jag tänker på hur min mamma mår över det här. Hon skämtar jämt om hur dålig mamma hon är som inte tar hand om mig och att soc snart kommer och tar mig ifrån henne.
Men jag tror inte att skammen kommer ändra på mig. Jag tror bara tvärt om, jag måste känna mig stolt över att ta mina blodsocker för att jag ska vilja ta dem.
Men det är ju ingen status att ta blodsocker direkt! Varken i skolan eller hemma! Så hur faan ska jag kunna vara stolt över att ta mina blodsocker?! Jag blir ju inte stolt om jag ligger bra, däremot skäms jag om jag ligger högt.
I'm having a hard fucking situation here! Kill me, please!
Diabetesdag? Diabeteshelg?
Men däremot har vi diskuterat att ta en helg här hos mig och verkligen koncentrera oss på vår diabetes och inget annat.
Massa blodsocker, bara "diabetes smart" mat, lite motion kanske? Ja, ni fattar! En diabeteshelg helt enkelt!
Reflektionerna kommer fortfarande!
Man säger ju ofta att diabetes är en osynlig sjukdom. Men är den det verkligen? Jag och mamma satt på arlanda innan vi skulle boarda planet och kunde verkligen peka på folk med diabetes. Nu skulle i och för sig många med till Geneve, men ändå!
Tips!
Där går det att beställa "bars" som är bra för oss diabetiker! Det är framförallt bra för oss som idrottar mycket. Dem gånger då det är turneringar och liknande som håller på hela dagar så kan man äta en sån här bar på morgonen, så slipper man få känning på hela dagen. Den håller blodsockret stadigt hela dagen. Du måste äta som vanligt också självklart, men baren ligger som en reserv, så du kan prestera på topp hela dagen!
Jag blev tipsad av en idrotts/diabetes läkare, så det här funkar! Jag lovar!