Fick frågan om inte jag har fått en massa vänner genom diabetesen. Visst har jag det. Men inte så överdrivet många..? Jag umgås flitigt med en, en tjej som jag för övrigt träffade idag och var inne i stan med. Det var sjukt mysigt. Sen har jag en annan tjej kompis som jag aldrig har träffat men som jag pratar med via nätet, men det sker inte så ofta längre, bara ibland då och då. Sen är det en tredje som jag pratade med för någon kväll sedan väldigt mycket, men innan dess nästan ingenting. Och inte nu efter heller. Henne pratar jag med väldigt sällan.
Så egentligen är det bara den här första tjejen som jag verkligen kan påstå att jag har lärt känna via min diabetes. (Vet inte om jag får nämna hennes namn, så jag skippar det, men du vet ju själv vem du är)

Jag sitter och diskuterar en massa roliga och mindre roliga saker med några stycken olika människor på MSN (vill du också bli en av dem, hör av dig!).
Jag kom och tänka på, tillsammans med en av dem, att diabetesen faktiskt inte alltid är så dålig. Vi har kommit fram till att detta gäller båda oss, men vi har även sett det hos flera andra!

• Man utvecklas snabbare som människa (alltså inte kroppsligt).
• Man blir mer empatisk.
• Vi mognar snabbare.
• Vi får en mer lättsam syn på livet.

Jag har säkert glömt en massa saker! Men det här är vad jag kommer på just nu. Diabetesen kan vara ett helvete, men tänk efter, den har säkerligen gett just dig något positivt också.

Jag insåg en rolig sak idag. Jag har väldigt bra kontakt med några av er. På midsommarafton och idag hade jag kontakt med tre stycken av er via sms. En som jag tycker väldigt mycket om, en som jag pratar med då och då och en annan som jag inte har haft kontakt med på länge men som hörde av sig igår.

Elenora: Jag låg på 2.3 om jag inte minns fel.

Jaha, då var det midsommar igen. Solen skiner, inga sura miner. Ölen är kall, snapsen likaså och jag är taxi ikväll så det blir pepsi max för min del. Vilket i och för sig inte gör något eftersom både öl och snaps smakar skit.

Ja, äntligen är den här veckan slut! Okej, det är bara torsdag, men fotbolsskole veckan är slut, vilket är riktigt skönt. Visst, det är sjukt roligt, men sjukt jobbigt också. Särskilt för mig, det är sjukt svårt att veta hur mycket insulin man ska ta. Man vet inte hur mycket energi en sådan här vecka tar på en.
Men imorgon är det midsommar och det är alltid skönt. Hörs då!

It's not a disease
It's a way of life

Hope
Strengh
Faith
Courage

Take a stand!

Cure Diabetes!

Jajjamensan fattas bara! Idag började Skå IK:s årliga fotbollsskola som jag självklart är ledare på! Fick ta hand om pojkar födda år 1999 tillsammans med en tjej som är tre år yngre än mig och helt utan ledarerfarenheter. Men hon var ganska duktig ändå, hon gjorde inte bort sig i alla fall. Men killarna lyssnade inte så mycket på henne, i alla fall inte lika mycket som de lyssnade på mig vilket jag tycker var tråkigt. Ska se till att det blir bättre imorgon! En kille till var med oss, en kille som jag i vanliga fall tränar i fotboll. Han var med som lite "prao".
Självklart så fick jag känning efter lunchen, precis innan mellan målet, så då fick dem två ta hand om allting själva. Tycker dem löste det bra, men det blev lite knas. Själv mådde jag inte alls bra. Fick sån här känning då jag tappar förmåfan att hålla i saker. Asså, jag tappar dem inte helt, jag är bara påväg att tappa sakerna. Precis i ögonblicket då jag slappnar till i handen så spänns den igen. Det är skit konstigt!

Woho! Den här dagen har varit mycket bättre än den igår. Jag har varit ute och sprungit. Det var riktigt skönt faktiskt, det gjorde i och för sig ont också och det var sjukt jobbigt. Men den smärtan är ju ändå skön liksom.
Resten av dagen spenderade jag på bland annat gräsklipparen hos mamma, sedan träning med småkillarna och efter det blev det middag och VM tittande med pappsen. Blodsockret är väl det som fortfarande går dåligt. Eller, dåligt vet jag ju inte för jag har ingen koll alls på det.
Men det kommer väl det med, när skolan börjar eller något!

Ja idag är en sjuihelvetes jävla skitdag, det ska gudarna veta. Imorgon kommer jag skriva ett inlägg som är precis tvärt emot det här. Det kommer heta "Another day in paradise" och det kommer handla om hur bra min dag har varit. Men idag är allt kaos bara. Blodsockret. Vännerna. Tjejerna. Fotbollen. Sommaren.
MEn imorgon vänder det. Det vill jag lova!

Ja precis så ser det ut just nu. Jag sitter ine större delen av dagarna med min vän Blondie och tittar på VM och äter frktansvärt onyttigt! Jag har ingen koll på blodsockret men tar väldigt mycket insulin. Känns bra, eller hur?

En kul grej är dock att i fredags på min skolavslutning så sa min f.d matte lärare, som nu ska flytta till Västkusten och bli apotekare, att han skulle fortsätta läsa min blogg. Ett utropstecken för mig då jag inte hade en aning om att han gjorde det! Jag blev faktiskt lite mållös och det blir jag inte ofta! Men jag hade svårt att få fram något då!

Nej, nu tillbaka till matchen mellan Elfenbenskusten-Portugal, hörs lite sporadisk nu eftersom det är sommarlov och allt. Blir svårt att skriva regelbundet då eftersom jag inte har någon direkt "vardag".

Ja då, det är jag det! Har precis kommit hem från en fest, eller, ja, tre fester får man väl säga. Först två studentmottagningar och sedan en "vanlig" fest hemma hos en kompis. De värsta med alla dessa fester och mottagningar är (som jag kanske skrev igår) att det blir en massa vanlig läsk och annan konstig mat, konstiga tider och dålig balans. Det är faan näst intill omöjligt att ligga bra dessa tider!

Nope! Jag har itne tid att blogga egentligen. Måste sova, har skolavslutning imorgon som jag har hand om. Kanske ger er en sammanfattning imorn, dock högst otroligt eftersom det lär bli fest på kvällen. Tänkte bara svara på en kommentar jag fick.

Ja det är okej att äta "vanliga" glassar som nogger och 88:an!

JAG KLARADE DET!!! NU HAR JAG KÖRKORT!!! WOHO! Vilken jävla lättnad det är, det är helt sjukt vad skönt det känns. Jag körde upp imorse klockan tio i Jakobsberg och klarade det, på första fösöket! Jag är stolt!
Min helg blev dock inte jätte bra, eller det blev en bra kväll och en dålig. I fredags blev det riktigt dåligt, till stor glädje för människor som mitt ex eller andra liknande fiender. Lördagen tog jag dock revansch på dem och hade riktigt kul, först var jag och Folcke i Länna hos Malin och åt, här kommer ett återkommande problem i min vardag, dem bjöd mig på bröd. Asså, jag tycker dem borde ha fattat snart att jag inte kan äta bröd, men men, det är väl inte mycket att göra än att fortsätta säga nej jag tål inte. I alla fall, efter Länna drog vi till Högdalen och gick på fest, ganska roligt, en lagom lördags kväll, vi kom hem till Folcke i Nacka vid 4 tiden, då tog jag faktiskt det säkra före det osäkra och ställde en flaska Pepsi bredvid sängen ifall jag skulle få känning. Jag tänker som en diabetiker, ibland i alla fall!

So I'll get back tomorrow.

Japp, för ikväll blir det utgång, eller ja, Atletica (min skola) har slutskiva idag och den ska jag gå på tillsammans med ett par kompisar. Det kommer bli grymt!
Imorgon är det först bra att ta sig hem, beroende på var man hamnar inatt, och sedan har jag match med små killarna klockan 15 tydligen. Det kan bli problem, med tanke på att man lär sova till mellan 11-12, sedan måste jag ta mig hem vilket tar minst en timme, sedan byta om och packa väskan inför kvällen, sedan ta mig in igen för att få åka med min tränar kollega till Kallhäll där matchen är. Direkt efter matchen ska jag på grillfest hos en i min klass, därav packningen.
Kan bli körigt, men det kommer bli kul! Kör hårt allihopa, det är sommar och sol och kärlek i luften! All in ba!

Visst, sommarlov är kul, men vänta, jag ska liksom jobba hela lovet i pricip. Tror jag kommer vara ledig två veckor sammanlagt.
Helgen som kommer kan bli toppen, men antagligen blir det som vanligt en hemma helg, kul!
Idag har varit en av det mest nervösa dagar i mitt liv, men det slutade bra. Jag talar om för er en annan gång vad jag syftar på.
Nej jag vet inte, det känns inge bra inom mig. Jag har faktiskt ingen aning om vad det beror på...

Ja det kan väl inte bli så mycket bättre? Jag tror jag ska sätta mig och varava läsningen med lit VM-94 krönikan, men jag får se. Jag har dessutom kommit på att jag nästan aldrig tar blodsocker längre. Jag har fallit ur mina vardagliga rutiner helt och hållet. Det är inte alls bra! Måste bättra på mig själv!