Till Jessica Lindberg (och andra människor som är intresserade av att veta mer)! del 3
Jahapp, då var det dags igen, ännu ett inlägg för er som inte riktigt har kolla på vad diabetes är. Idag ska vi prata lite mer om blodsockret. Blodsockret är en viktig del i diabetesen. Man kollar sitt blodsocker för att veta hur mycket insulin man ska ta till måltiderna. Man brukar säga att man ska ligga mellan 4.0-8.9 i blodsocker. Men detta är mest riktlinjer tycker jag, klart man blir ju glad när man ligger mellan dessa värden, men man lackar inte om man inte gör det. Jag brukar säga att jag har känning (lågt blodsocker) när jag ligger under 4.0 och att jag har högt när jag ligger över 12.0 kanske.
Allting påverkar blodsockret, träning, stress, mens m.m. Egentligen skulle man kunna säga att det inte finns något riktigt papper på vad som påverkar och inte. Det är så personligt. Men det brukar vara så att t.ex träning sänker blodsockret, medan en match t.ex höjer det på grund av allt adrenalin. Stress och mens höjer också blodsockret (nu har jag ingen egen erfarenhet av hur det är när man har mens, men jag har samtalat med en av mina vänner som också har diabetes). Jag tycker det känns som att det mesta höjer blodsockret, medan det är färre saker som sänker det. Som jag kan komma på nu tycker jag bara det är träning som sänker blodsockret (och insulin så klart).
För att veta vad man har i blodsocker använder man en så kallad blodsockermätare, den kan se ut på lite olika sätt och ha lite olika funktioner men egentligen är dem ganska lika allihopa, ingen större skillnad. Man stoppar in en liten sticka i mätaren (i ett hål) och på mätaren kommer det nu upp att den vill ha blod. Då tar man en "håltagare" som man stoppar en nål eller en "lancett" i och med den gör man ett pytte litet hål i fingret eller armen. Detta gör absolut inte ont, det känns knappt. Sedan för man mätaren med stickan i mot blodet, stickan suger då upp den mängd blod den behöver och sedan tar det ett par sekunder innan den visar i displayen vad du har i blodscker.
Så, nu vet ni det mesta om blodsockret!
Allting påverkar blodsockret, träning, stress, mens m.m. Egentligen skulle man kunna säga att det inte finns något riktigt papper på vad som påverkar och inte. Det är så personligt. Men det brukar vara så att t.ex träning sänker blodsockret, medan en match t.ex höjer det på grund av allt adrenalin. Stress och mens höjer också blodsockret (nu har jag ingen egen erfarenhet av hur det är när man har mens, men jag har samtalat med en av mina vänner som också har diabetes). Jag tycker det känns som att det mesta höjer blodsockret, medan det är färre saker som sänker det. Som jag kan komma på nu tycker jag bara det är träning som sänker blodsockret (och insulin så klart).
För att veta vad man har i blodsocker använder man en så kallad blodsockermätare, den kan se ut på lite olika sätt och ha lite olika funktioner men egentligen är dem ganska lika allihopa, ingen större skillnad. Man stoppar in en liten sticka i mätaren (i ett hål) och på mätaren kommer det nu upp att den vill ha blod. Då tar man en "håltagare" som man stoppar en nål eller en "lancett" i och med den gör man ett pytte litet hål i fingret eller armen. Detta gör absolut inte ont, det känns knappt. Sedan för man mätaren med stickan i mot blodet, stickan suger då upp den mängd blod den behöver och sedan tar det ett par sekunder innan den visar i displayen vad du har i blodscker.
Så, nu vet ni det mesta om blodsockret!
Till Jessica Lindberg (och andra människor som är intresserade av att veta mer)! del 2
Jaha, då var det dags igen, Jessica. Läs tidigare inlägg här för att förstå detta!
Så, för att man inte hela tiden ska kissa ut allt socker och all energi man har tagit i sig (via maten) så får man helt enkelt försöka att få i sig konstgjort insulin i kroppen utifrån. Det går att göra på några olika sätt. Det vanligaste är fortfarande att man tar sprutor, det är ju trots allt det lite diabetes är känt för. Men det går också att ha insulinpump (som jag har) och i vissa fall kan man äta tabletter (vet dock inte hur det fungerar). Med insulin sprutor tar man en "bas" spruta, antingen en gång per dag eller två gånger per dag. I dessa sprutor är det "långverkande" insulin, alltså insulin som verkar hela dagen. Men man tar också sprutor till varje måltid med "kortverkande" insulin i. Dessa ska ta hand om maten man äter och som jag skrev i förra inlägget så ska detta kortverkande insulin alltså låsa upp cellerna så att sockret kan komma in.
Med insulinpump så har man bara kortverkande insulin. Men man har då istället en "basal" dos, alltså en bas med insulin som sprutas in hela tiden (väldigt små enheter). I hela pumpen rymms 3 ml insulin, detta räcker c:3-4 dagar. Då förstår ni att man inte tar så mycket insulin. Men även med pump måste man ta lite extra till allt man äter, men man tar inga sprutor, man trycker istället lite på pumpen så skjuter den in den exakta mängd man har tryckt in på pumpen.
Det om det, nästa gång fortsätter jag med del 3, vem vet vad som kommer stå då? Ja, jag vet inte!
Så, för att man inte hela tiden ska kissa ut allt socker och all energi man har tagit i sig (via maten) så får man helt enkelt försöka att få i sig konstgjort insulin i kroppen utifrån. Det går att göra på några olika sätt. Det vanligaste är fortfarande att man tar sprutor, det är ju trots allt det lite diabetes är känt för. Men det går också att ha insulinpump (som jag har) och i vissa fall kan man äta tabletter (vet dock inte hur det fungerar). Med insulin sprutor tar man en "bas" spruta, antingen en gång per dag eller två gånger per dag. I dessa sprutor är det "långverkande" insulin, alltså insulin som verkar hela dagen. Men man tar också sprutor till varje måltid med "kortverkande" insulin i. Dessa ska ta hand om maten man äter och som jag skrev i förra inlägget så ska detta kortverkande insulin alltså låsa upp cellerna så att sockret kan komma in.
Med insulinpump så har man bara kortverkande insulin. Men man har då istället en "basal" dos, alltså en bas med insulin som sprutas in hela tiden (väldigt små enheter). I hela pumpen rymms 3 ml insulin, detta räcker c:3-4 dagar. Då förstår ni att man inte tar så mycket insulin. Men även med pump måste man ta lite extra till allt man äter, men man tar inga sprutor, man trycker istället lite på pumpen så skjuter den in den exakta mängd man har tryckt in på pumpen.
Det om det, nästa gång fortsätter jag med del 3, vem vet vad som kommer stå då? Ja, jag vet inte!
Jessica, NEJ!
Nej Jessica, vi kissar inte blod (om det inte är något annat fel på oss, men det har inget med diabetesen att göra). Vi kissar helt vanligt urin. :)
Till Jessica Lindberg (och andra människor som är intresserade av att veta mer)!
Här Jessica (och ni andra) kommer ditt inlägg som du ville ha. Ett inlägg som grundligt förklarar vad diabetes egentligen är! Det kommer vara svårt att skriva allt, men jag ska försöka så gått jag kan. Ni som är diabetiker får gärna kommentera med vad jag har glömt, och ni som inte har diabetes men inte förstår vad jag menar, fråga gärna! Detta är del 1, del två kommer inom kort.
Att man från början får diabetes typ 1 beror på att de langerhanska cell öarna i bukspottskörteln dör. Dessa cell öar producerar något som kallas insulin. Insulinets uppgift är att, enkelt förklarat, låsa upp alla celler i kroppen, ställa deras "dörrar" på glänt så att lagom mycket socker (som transporteras runt med blodet) släpps in i varje cell. Man kan alltså säga at insulinet är nyckeln till cellerna. På en diabetiker har alltså dessa öar dött vilket betyder att det inte finns någon som låser upp dörrarna. Detta gör att sockret bara cirkulerar runt i blodet och tillslut kommer det till njurarna där det sorteras ut som avfall och man kissar ut det. Detta kallas för att man har högt blodsocker.
Att man från början får diabetes typ 1 beror på att de langerhanska cell öarna i bukspottskörteln dör. Dessa cell öar producerar något som kallas insulin. Insulinets uppgift är att, enkelt förklarat, låsa upp alla celler i kroppen, ställa deras "dörrar" på glänt så att lagom mycket socker (som transporteras runt med blodet) släpps in i varje cell. Man kan alltså säga at insulinet är nyckeln till cellerna. På en diabetiker har alltså dessa öar dött vilket betyder att det inte finns någon som låser upp dörrarna. Detta gör att sockret bara cirkulerar runt i blodet och tillslut kommer det till njurarna där det sorteras ut som avfall och man kissar ut det. Detta kallas för att man har högt blodsocker.
Ännu ett inlägg angående känningar
Fick en fråga hur man visste att man hade känning egentligen. Bra fråga tycker jag. Visserligen hoppas jag att alla ni där ute som har diabetes vet det, men eftersom den här personen går i min klass och jag vet att hon inte har diabetes ska jag skriva upp lite saker om det i alla fall då jag tycker att alla behöver veta mycket om diabetes. Så denna blogg får väl i fortsättningen även rikta sig till folk utan diabetes men som vill veta mer.
Symptom på känning kan vara:
Symptom på känning kan vara:
- Trötthet
- Man blir blek
- Skakar i kroppen
- Hungrig
- Koncentrationssvårigheter
- Svag i kroppen
- Svettningar
- Oro och ängslan
- Sänkt uppmärksamhet
- Sluddrigt talande
- Förvirrad
- Avvikande beteende
- Kramper
- Koma
Vi har uppenbarligen läsare UTAN diabetes
Vilket jag tycker är sjukt kul! Intresset finns att lära sig mer om diabetes, nu fattas det bara någon som kan lära samhället mera. Jag kan ju bidra så mycket jag kan via bloggen, men att tillfredsställa hela behovet klarar jag nog inte. Inte än i alla fall.
Hur som helst, fick frågan vad en känning var. KÄnning är egentligen ett annat ord för lågt blodsocker eller hypoglykemi som det egentligen heter. Det är när man har fått i sig för mycket insulin ("medicinen" för diabetes), har idrottat mycket och/eller hårt, ätit dåligt eller av många andra orsaker. Detta gör att blodet inte inehåller så mycket socker, sockret i blodet gör att vi håller oss pigga och känner att vi har energi. Blodsocker nivån på en människa utan diabetes brukar ligga mellan 4,0-8,9. Hos en diabetiker kan nivån pendla fritt. Kommer man då under c:a 3,5 har man känning, lågt blodsocker. Hamnar man över 12 i blodsocker kan man säga att man ahr högt blodsocker.
Nivåerna för vid vilket blodsocker man har högt och lågt är mycket personligt, detta är mina mått.
Har jag förklarat så att alla förstår eller ska jag ta det en gång till?
Hur som helst, fick frågan vad en känning var. KÄnning är egentligen ett annat ord för lågt blodsocker eller hypoglykemi som det egentligen heter. Det är när man har fått i sig för mycket insulin ("medicinen" för diabetes), har idrottat mycket och/eller hårt, ätit dåligt eller av många andra orsaker. Detta gör att blodet inte inehåller så mycket socker, sockret i blodet gör att vi håller oss pigga och känner att vi har energi. Blodsocker nivån på en människa utan diabetes brukar ligga mellan 4,0-8,9. Hos en diabetiker kan nivån pendla fritt. Kommer man då under c:a 3,5 har man känning, lågt blodsocker. Hamnar man över 12 i blodsocker kan man säga att man ahr högt blodsocker.
Nivåerna för vid vilket blodsocker man har högt och lågt är mycket personligt, detta är mina mått.
Har jag förklarat så att alla förstår eller ska jag ta det en gång till?
