Idag har varit en riktig bakisdag, alltså bakis efter UF-Mässan. Alltså det kändes inte jätte jobbigt att stå där just då, man hade lite ont i fötterna och det var ganbska tråkigt till och från, men jobbigt vet jag inte. Ändå var man helt död när man kom hem båda dagarna och idag har jag varit ännu tröttare.
Kan dock inte rekomendera någon diabetiker att åka dit då jag nog aldrig under mina tio år som diabetiker har ätit så mycket godis och inte tagit ett enda blodsocker. Känns fantastiskt! Eller..?
Alltså det var godis i varenda monter, det betyder självklart inte att man måste äta det, men luncherna och middagarna var sämst! Jag tålde nästan ingenting, och vi hann inte äta så mycket heller. Så jag fick liksom leva på godis. Kan säga att jag kände att jag hade ett par känningar, trots godis ätandet. Inte så konstigt i och för sig, mitt blodsocker har stabiliserat sig ganska bra nu efter allt tonårsliv och puberteter hit och dit, så nu blir det som det ska bli av godis, upp fort och mycket och sen sjunker det som en sten. Men med tanke på kontinuteten i godisätandet känns det som att jag borde ha kunnat hålla det uppe, alltså UPPE! Men uppenbarligen inte.