Pernilla Wahlgren är bäst! Jag är verkligen kär i henne! No shit alltså!


För övrigt så ägnar jag det här inlägget till att säga att ja, livet flyter på. Det går varken dåligt eller bra. Stressen består, men är inte överdriven.
Blodsockret ligger förhållandevis bra och diabetesen stör mig inte alls för tillfället. I alla fall inte så att jag mår dåligt av den, men heller inte så att jag mår bra.
Jag känner mig som en väldigt lagom människa just idag.
Allt är medel på något sätt. Varken dåligt eller bra. Jag känner mig lite klyven faktiskt. Lite splittrad liksom.
Jag kan heller inte bestämma mig om det är en bra dag eller en dålig dag. Konstigt.