Nu är det faktiskt julafton. Hur sjukt det än låter. Nu ska jag än en gång besvara kritiken jag har fått genom att tipsa vad jag tycker man ska göra för att i alla fall ha en chans att slippa hoppiga blodsocker under julhelgen. Lite sent kan tyckas, med tanke på att ingen vill läsa bloggar på julafton, än mindre julaftonsmorgon, men take it or leave it liksom!

Jag anser att ni inte ska fega med insulinet! Intaget av kolhydrater är visserligen inte skyhögt alltid på julbordet, men man brukar få i sig mer än vanligt i alla fall. Blodsockret bör bromsas av allt fett man får i sig, men när julgodiset börjar intas så är det kört i alla fall. Därför, våga ta lite mer insulin än vanligt och avvara en minut eller två åt att ta ett blodsocker. Hur tråkigt det än låter så har ni diabetes på julafton också. Och det kan vara värt att ha tagit det där blodsockret då man kanske slipper må skit dåligt under kvällen/natten för att man INTE tog något bldsocker och kollade om man behövde mer eller mindre insulin till jullunchen, julgodiset, alladin asken, whatever. Ni fattar. Allt går att lösa, ta blodsocker bara.

Jag vet att det är tråkigt också, jag håller med! Men som sagt, det kan vara värt det! Jag kan lova att det är värt det. Jag är inte bäst på att ta blodsocker, men jag har upplevt känslan när man inser att att ta blodsocker faktiskt hjälper. Den är skön den känslan kan jag säga, inte till en början, men senare.

Så, God Jul allihopa, glöm inte att försöka fira julen precis som alla andra, alltså, inte för kontrollerande, men med lagom koll!